Jo, jag orkar nog med det här.
Ska jag höra av mig eller inte?
Känns som jag bara stör och är ivägen hela tiden.
Som att ingen egentligen vill umgås eller skriva med mig.
Konstigt egentligen... Alltid hört att jag varit jobbig, så varför skulle det vara en skillnad nu?

Vad ska jag göra? Kan ingen jävel bara komma hit och sparka rätt alla tankar och känslor åt mig?

Så jag slipper gå igenom det här helt ensam.

Fylld av ångest och dåligt samvete.

Är så trött på att sitta här och fundera sönder saker och ting.
Önskar bara att jag kunde fokusera på det som jag egentligen borde göra.

PLUGGA! Skriva den där förbannade jälva tentan.
Vet att det egentligen inte är svårt heller, vet att jag har gjort det här förut. Så det borde vara simpelt, det borde vara lätt för mig. MEN IKKE!

Ursäkta mitt språk. Att jag svär alltså.

Jag och min stora käft, kan jag inte bara hålla käften någon gång och sluta vara så jävulskt öppen.

Nej, ta tag i maten nu kanske, plugga, hämta tvätten och bara vara.

Ta bort FB ett tag kanske och släppa all jävla skit. Slippa känna mig mer och mer bortglömd.

Det märks att MISS röd snart kommer på besök igen, att hon kommer och ska förstöra mitt liv ett tag.

Märks i mitt humör och i mina känslor. Märks så jävla väl!

Det här är illa. Riktigt illa. 
Jag gillar det inte alls och hoppas på att det inte är allvarligt. 

Förstår mig inte på honom alls, lekte han eller var han aggresiv. Det är svårt att läsa av honom i de situationerna. 

Jag har insett att han inte ska vara hos mig nu egentligen. Jag kommer förstöra honom om han kommer vara här.
Jag mår inte bra alls, ett upp&ner vänt ånglok kan man nog kalla mig just nu. 

Därför har jag insett sanningen att det är mycket bättre om han fick komma ifrån mig ett tag. Vara hos någon med bättre energi och kan lära honom hur man ska bete sig med andra hundar. Så personen sedan kan lära mig hur jag ska bete mig.
Under tiden så kan jag fokusera på att hitta mig själv igen och hitta tillbaka till den rätta energin.

Svårt att inse sanningen med jag vet att det är det rätta.

Hellenna