Jo, jag orkar nog med det här.
Ska jag höra av mig eller inte?
Känns som jag bara stör och är ivägen hela tiden.
Som att ingen egentligen vill umgås eller skriva med mig.
Konstigt egentligen... Alltid hört att jag varit jobbig, så varför skulle det vara en skillnad nu?

Vad ska jag göra? Kan ingen jävel bara komma hit och sparka rätt alla tankar och känslor åt mig?

Så jag slipper gå igenom det här helt ensam.

Fylld av ångest och dåligt samvete.

Är så trött på att sitta här och fundera sönder saker och ting.
Önskar bara att jag kunde fokusera på det som jag egentligen borde göra.

PLUGGA! Skriva den där förbannade jälva tentan.
Vet att det egentligen inte är svårt heller, vet att jag har gjort det här förut. Så det borde vara simpelt, det borde vara lätt för mig. MEN IKKE!

Ursäkta mitt språk. Att jag svär alltså.

Jag och min stora käft, kan jag inte bara hålla käften någon gång och sluta vara så jävulskt öppen.

Nej, ta tag i maten nu kanske, plugga, hämta tvätten och bara vara.

Ta bort FB ett tag kanske och släppa all jävla skit. Slippa känna mig mer och mer bortglömd.

Det märks att MISS röd snart kommer på besök igen, att hon kommer och ska förstöra mitt liv ett tag.

Märks i mitt humör och i mina känslor. Märks så jävla väl!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag förstår inte vad som är så sjukt fel med mig. Förstår det inte. Det har aldrig hänt förut att två killar stöter på mig på samma kväll. Valde jag rätt eller valde jag fel. ...

Nobody sees - Nobody knows.Not even myself..   Det är en månad sen jag såg honom och sa hej då. Vi skrev papprerna och han slutade tillhöra mig. Jag bröt inte ihop, jag kände bara en lättnad.Behövde bara tänka på mig och ingen annan. En månad h...

Bor numera i Hagfors. Trivs som fisken i vattnet. Allt har fallit på plats. Rambo kom tillbaka till uppfödaren och han är nu på prövotid hos en ny familj.Jag saknar honom, men mår samtidigt mycket bättre utan honom. Träffade J en dag på bussen, kä...

Rambo & HelenaEtt kapitel som nu tagit slut.Vi klickade vid första ögonkastet. Jag valde dig och du valde mig. Ingen kommer någonsin förstå det band mellan oss som då uppstod. Du har varit min klippa, stöttat mig i vått och tort. Du fyllde upp mitt t...

          Hey, do you remember?How we would stay up all night, talking about our destiny. I reach for the horizon, whenever I’ve got days of doubt bringing me down. So even if disaster strikes, I close my eyes and then I’m ne...